Ida Isak Westerberg och Josefin Şîlan Karlsson vänder sig gärna till den omgivande naturen när de väljer att sammanväva sina respektive praktiker. Genom samarbetet med varandra utgår de från olika minoritetsperspektiv och strävar efter en mjukare, snällare tillvaro.
I kontrast till ett samtida klimat som, på flera vis, kan upplevas som hårt, kargt, uppskruvat och industrialiserat vill de leta sig fram längs mer oanade stigar för att omslutas av mjukheten i våra omgivningar. Genom Ecke Hedbergs färgval och penselföring, och med utgångpunkt i textilkonstens material och metoder, söker de en mångfald av mjukheter; i språket, närmiljön, naturen och i mötet med varandra.
Ida Isak Westerberg (f. 1986) har en examen från högre textil hantverksutbildning vid Handarbetets vänner och är verksam som textilkonstnär i Luleå och Övertorneå. Westerberg arbetar med platsspecifika processer där skapandet får sin form, sina nyanser och invävda kvaliteter genom en dynamisk samklang mellan materialen och hur dessa reagerar i relation till särskilda miljöer. Genom samarbete med naturen, med myren Sompasenvuorna (Sumpens myr) i Tornedalen som en återkommande medskapare, bär Westerbergs skulpturala vävar på taktila spår av historia, men också på frågor om tillhörighet, våra skiftande begär och queera identiteter.
Som svensk-kurdisk poet arbetar Josefin Şîlan Karlsson (f. 1989) utforskande med mötet mellan poesi och andra uttryck, på egen hand och i kollaborativa processer. Här formuleras verk som ofta rymmer en dialektik och växelverkan mellan det personliga och det politiska, individ och samhälle, människa och miljö. I sin poesi återkommer Şîlan Karlsson gärna till olika typer av ekosystem, som skogen och älven, för att, utifrån sociala perspektiv, ge röst åt berättelser om oss själva och varandra där vi tillåts vara brokiga och komplexa.
